Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. I, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oliv. Hvem vet hur långt
Ni skulle kunna gå! Ni är till härkomst? –
Viol. Förmer än sysslan, fastän den är god.
Jag är en adelsman.
Oliv. Gå till er herre;
Jag älskar honom ej: ej flera bud!
Så framt ej ni kanhända kommer åter
Att säga mig hur han det tar. Farväl!
Haf tack för ert besvär! Se här, min vän!
Viol. Behåll er börs, ty jag är icke lejd;
Min herre, icke jag, belöning saknar.
Må kärleken till sten en gång förvandla
Dens hjerta som ni älskar, och er låga,
Liksom Orsinos, åt föraktet offras!
Farväl, ni sköna grymhet! (Går).
Oliv. "Ni är till härkomst?" –
"Förmer än sysslan, fastän den är god.
Jag är en adelsman." – Jag svär derpå;
Ditt tal, din blick, din växt, ditt mod, din hållning
Femfaldigt sköldemärke skänka dig. –
Dock, ej för hastigt! Stilla, stilla, nu,
Ty tänk om herrn i tjenarn dolt sig! – Hvad?
Månntro man kan så hastigt smittad bli?
Det förekommer mig som kände jag
Den sköna ynglingens fullkomligheter
Med en osynlig, sakta öfverraskning
Insmyga sig i mina ögon. – Godt,
Det må så bli! – Malvolio!
(Malvolio kommer).
Malv. Till er tjenst.
Oliv. Spring fatt den der grälmakaren till page;
Han lemnat denna ring emot min vilja!
Säg honom, att jag ej vill veta af den.
Bed honom icke smickra mer sin herre
Och dåra honom med ett fåfängt hopp,
Ty jag blir aldrig hans; och vill hans bud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
