- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjunde bandet /
180 / 20

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. I, 5 - Trettondagsafton. II, 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I morgon komma till mig åter, skall
Jag säga honom mina skäl. Var snabb!


Malv. Jag skyndar. (Går).


Oliv. Jag gör, jag vet ej hvad; jag fruktar blott
Mitt öga har för mycket välde fått.
Nu, öde, bjud! Sig sjelf ej menskan äger:
Hvad skrifvet är, det sker. Ske, som du säger! (Går).

ANDRA AKTEN. FÖRSTA SCENEN.



Hafs-stranden.

(Antonio och Sebastian uppträda).

Ant. Vill ni då icke dröja här längre? Och vill icke heller att jag gör er sällskap?

Seb. Med er tillåtelse, nej. Mina stjärnor skimra dunkelt
ned på mig, mitt ödes ogunst kunde smitta ert. Tillåt
mig derföre ensam bära mina olyckor. Det vore att illa
belöna er kärlek, om jag lade en del af dem på er.

Ant. Säg mig då åtminstone hvart ni ämnar er?

Seb. Nej, förlåt mig, min vän. Det är en nyck, ett
infall af mig, att jag måste resa. Men jag finner hos er
ett så intagande drag af grannlagenhet, att ni säkert icke
söker aftvinga mig det som jag gerna ville behålla för mig
sjelf. Och just derföre måste jag efter höflighetens lagar
öppna mitt hjerta för er. Icke Rodorigo, utan Sebastian
är mitt namn. Min far var den Sebastian af Metelino, om
hvilken jag vet att ni har hört talas. Han lemnade efter
sig mig och en syster, båda födda i samma timma. Ack,
om himlen så behagat att äfven vår sista timma varit gemensam!
Men det var ni, min herre, som förekom det, ty
knappt en timma innan ni tog upp mig ur hafs—svallet
drunknade min syster.

Ant. O himmel!

Seb. En flicka, min herre, som, fastän det påstods att
hon var mycket lik mig, dock ansågs för skön af många;
men om jag också icke kunde instämma i en så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/g/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free