Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vinningslystnad. Men, som ni säger, låt er frikostighet nu ta sig
en liten lur; jag kommer straxt och väcker henne.
(Går).
(Antonio och rättstjenare komma).
Viola. Här kommer mannen, som mig räddade.
Hert. Jag känner detta anlet ganska väl;
Men när jag såg det sist, det var helt svart
Som en vulkan, af krigets rök besudladt.
Då förde han ett uselt fartyg an,
Till drägtighet och byggnad utan värde,
Men gjorde oss med det så gräsligt afbräck
Ibland vår flottas aldrabästa segel,
Att sjelfva afunds och förlusters röst
Utropade hans ära. – Hvad står på?
1 Rättst. Min prins, se här är den Antonio,
Som tog ifrån er Phoenix med sin laddning;
Och han, som Tigern äntrade den dag,
Då eder brorson miste ena benet:
Här midt på gatan, fräck och oförskämd,
Vi grepo honom stadd i gräl och slagsmål.
Viola. Han tog mig i försvar och frälste mig,
Men talade till slut till mig så sällsamt:
Jag vet ej hvad det var, om icke vanvett.
Hert. Beryktade korsar, du tjuf på hafvet,
Hvad öfverdåd har dig förrådt åt dem,
Som du i sådan dyr och blodig lek
Dig gjort till fiender?
Ant. Orsino, hertig,
Tillåt mig tvätta af de namn ni gaf mig!
Antonio är ej korsar och tjuf,
Fastän, jag tillstår det, Orsinos ovän
På goda skäl. En trollkraft drog mig hit:
Den otacksamma pojken vid er sida
Ur hafvets fradgande och öppna gap
Jag frälst; en usling var han utan hopp.
Jag honom gaf sitt lif och gaf dertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
