Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondagsafton. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min vänskap, utan gräns och förbehåll
Fullkomligt hans; och för hans skull allena
Blottställde jag mig sjelf, af idel vänskap,
För farorna i en fiendtlig stad,
Och fäktade för honom då han anfölls.
Då jag blef gripen, var han listig nog –
Ty ej han ville följa mig i faran –
Att neka till att nånsin ha mig sett,
Och i ett nu vi skildes åt en sträcka
Af tjugo år; han nekade för börsen
Som jag en liten stund förut förtrott
Uti hans hand att nyttja.
Viola. Hvad är detta?
Hert. När kom han hit till staden?
Ant. I dag; tre hela månader förut,
Ej skilda åt ett enda ögonblick,
Vi dag och natt gjort sällskap med hvarandra.
Hert. Grefvinnan kommer; himlen går på Jorden. –
Du menniska, ursinnigt är ditt tal;
Tre månar denna yngling mig har tjenat
Men mer en annan gång. – För honom bort.
Oliv. Hvad önskar ni, min förste, af Olivia
Med undantag af det hon måste vägra? –
Cesario, ni håller icke ord.
Viola. Min fröken –
Hert. Tjusande Olivia –
Oliv. Hvad svarar ni, Cesario? – Ers höghet, –
Viola. Min furste talar, pligten bjuder tystnad.
Oliv. Är det den gamla melodin, min prins?
Den är så fadd och vidrig för mitt öra,
Som barnskri på musik.
Hert. Ännu så grym?
Oliv. Ännu ståndaktig, nådigaste herre.
Hert. I elakhet! Du obarmhertiga,
Inför hvars altar detta hjerta andats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
