Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. Timon af Athen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulden. Orden lards och lean stå i påtaglig motsats mot
hvarandra, och med him i den sednare versen menas den
fattigare brodren, hvars nöd får ett synnerligen rörande uttryck
derigenom att the brother likasom i förbigående och
sammanhang nämnes i den förra versen. Konstruktionen är
visserligen hård, men saknar icke motstycken i vår lakoniska
författare. Att Shakspeare lägger sådana ord i en förnäm
slösares mun vittnar så väl om hans stora
menniskokännedom som om hans djupa insigt i både fattigdomens och
rikedomens betydelse. En eftertänksam läsare jemföre i detta
afseende de båda karaktererna Timon och Apemantus, som
icke utan afsigt blifvit af skalden ställda bredvid hvarandra
under högst olika yttre omständigheter.
Sid. 53. Med rof från lik. Nemligen löshår.
Sid. 59. Vore du enhörningen m. m. Om
enhörningen berättas, att han i sitt raseri så häftigt rusar efter jägaren,
som ställt sig bakom ett träd och retat henom, att han sjelf
spikar sig fast vid trädet med sitt horn.
— Dina familjefläckar skulle kosta dig
lifvet. Enligt Steevens en allusion på det turkiska bruket att
mörda sultanens bröder.
Sid. 64. Det fins en ärlig man .... han är
hofmästare. He is a steward. Tieck påstår att detta är ett
smicker åt konung Jacob (Stuart). Detta är dock ovisst; de
engelska kommentatorerna fästa ingen uppmärksamhet vid
ordet steward på detta ställe.
Sid. 74. Ett djur rest kumlet m. m. Enligt
Warburtons läsart: Some beast rear’d this.
Timon är ett af Shakapeares djupsinnigaste skådespel och
ett värdigt sidostyeke till Hamlet, Macbeth och Lear. Det är
icke allenast utmärkt för sin sublimitet, utan ock för de
ytterst fina drag af menniskokännedom som i detsamma röjas.
En synnerlig uppmärksamhet förtjenar Shakspeares
framställning af de båda konstnärerna, synnerligen poeten. Svagare
skalder bruka vanligtvis, i likhet med poeten i detta
skådespel, utbreda sig i loftal öfver skaldekonst och skalder;
Shakspeare är för stor skald att behöfva föra talan för en sak som
tillfyllest talar för sig sjelf, om det är rätt besked med
densamma; han behandlar en sådan skaldens sjelfberömmelse med
öfverlägsen ironi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
