Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mig skulle skrämt, om ej i raseri.
Rädd blef jag, släppte böckerna och sprang
Kanhända utan skäl. Förlåt mig, faster,
Och vill min farbror Marcus också gå,
Så skall jag gerna följa er, min fru.
Marc. Det vill jag, Lucius.
Tit. Hvad nu, Lavinia? – Hvad kan hon mena?
Här är visst någon bok som hon vill se.
Säg, hvilken vill du ha? Slå upp dem, gosse;
Dock du har mer beläsenhet och kunskap,
Kom, välj uti mitt hela bokförråd
Och gäcka sorgen så, tills himlen röjer
Den lömska nidingen som vållat detta. –
Hvi lyfter gång på gång hon armarna?
Marc. Hon menar visst, att fler det var än en
Som gjorde våldet; – ja, visst var det fler: –
Kanhända hon nedkallar hämd från himlen?
Tit. Hvad är det för en bok hon äflas med?
Goss. Det är Ovidii Metamorphoser,
En skänk utaf min mor.
Marc. Hon väljer den
Helt säkert utaf kärlek för den döda.
Tit. Tyst, se hur brådt hon har att vända bladen!
Hjelp henne;
Hvad söker hon? Lavinia, skall jag läsa?
Det sagan är om stackars Philomela
Och Tereus som svek och kränkte henne;
Ja, kränkning, räds jag, är din smärtas rot.
Marc. Se, broder! Märk hur hon på bladen visar.
Tit. Blef du så öfverfallen, kära barn,
Kränkt och misshandlad liksom Philomela,
Våldtagen i den öde, mörka skogen?
Se, se! –
Just sådan var den ort, der jagten hölls, –
Ack, att vi aldrig, aldrig jagat der! –
Helt lik den plats som skalden här beskrifver,
Utaf naturen gjord till våld och dråp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
