Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åt ej-utförandet, – det var en rädsla
Som hänger vid den bästa. Detta allt
Förlåtlig svaghet är, som sjelfva dygden
Ej ens är fri för. Men, min nådig herre.
Var öppen mot mig; låt mig se mitt brott
I synen riktigt. Om jag nekar då,
Så är det icke mitt.
Leont. Har du ej sett, –
Åh jo, det har du, om ditt öga ej
Ogenomskinligt är som hanrejs-hornet –
Har du ej hört, – ty ryktet kan ej tiga,
Då saken syns så klart – har du ej tänkt, –
Ty tänker gör ej den som det ej tänker –
Att hustru min är falsk? Bekänn och säg, –
Så framt du ej förnekar oförskämdt
Att du har ögon, öron och förstånd –
Att hon en käpphäst är och borde ha
Så otäckt namn som någon torpar-slyna,
Som före vigseln släpper till. Bekänn
Och svara ja.
Cam. Jag tålte icke höra
Min drottning skymfas så; jag tog min hämd
I samma ögonblick. Ack, aldrig nånsin
Har så opassande som nu ni talat!
Att säga om det vore lika syndigt
Som hennes brott, om det befunnes sant.
Leont. Nå, är det intet då att stå och hviska?
Att luta kind mot kind? Att mäta näsor?
Att slickas när man kysses? Hämma skratt
Med djupa suckar? – säkert kännemärke
På brott mot trohet. – Sätta fot på fot?
I vrår och vinklar gå och smyga? Önska,
Att klockan ginge fortare? Att timmen
Blef en minut och middagstiden midnatt?
Och alla ögon blinda, svart-starrblinda,
Blott icke deras? Nej, de skola osedt
Sin synd bedrifva! Säg, är sådant intet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
