Print (PDF) - On this page / på denna sida - Förvillelser. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 FÖRVILLELSER.
I, 1.
Inställdes på högtidliga beslut,
Så väl hos oss som uti Syracusa,
All handel mellan våra ovans-städer.
Än mer,
Om någon, född i Ephesus, blir sedd
På något marknadstorg i Syracusa;
Och söker någon, född i Syracusa,
I Ephesus sin hamn, så är han döderis,
Och allt hans gods tillfaller hertigen,
Så framt han ej erlägger tusen mark
I laga böter och till lösepenning.
Hur högt man än din egendom värderar,
Den går dock icke upp till hundra mark,
Och derför dömmer lagen, dig till döden.
Aeg. Det ar min tröst: när ni har talat ut, Mitt
lif med aftonsolen slocknar ut.
Hert. Godt; säg oss nu i korthet, hvarför du Har
öfvergifvit dina fäders stad, Samt hvarför du till
Ephesus har kommit.
Aeg. Ej tyngre värf mig kunde blifva ålagdt. Än
det att säga fram osäglig sorg. Likväl - på det att
verlden veta må, Att faderskärlek, icke låga brott,
Min död ha vållat - vill jag nu förtälja Så mycket som
min sorg ger tillstånd till. I Syracusa är jag född;
en maka Jag tog mig der; hon främjade min välfärd,
Och hennes jag, om ofärd oss ej träffat. Med henne
var jag säll; vår rikdom växte Igenom vinst på resor
ofta gjorda Till Epidamnus. Men min faktor dog,
Och oron för min handel utan tillsyn Slet mig utur
min makas trogna famn. Sex månar knappt vi varit
skilda åt, Förr’n hon, som nästan svigtade inunder
Det ljufva straff som qvinnor pläga lida, Beredt sig
på att resa efter mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
