Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mig stå der lyssnande på deras ångest.
Men "amen" var jag ej i stånd att säga,
När som de sad’ "Gud skydde oss!"
L. Macb. Betänk det ej så djupt.
Macb. Men hvarför kunde jag ej säga "amen"?
Jag väl behöft välsignelse, och amen
Satt fast uti min strupe.
L. Macb. Aldrig grubbla
På slika saker! Man kan galen bli.
Macb. Mig tycktes att en röst jag hörde ropa:
"Sof icke mer! Macbeth lönnmördar sömnen" –
Den helga sömnen, den oskyldiga,
Som löser upp bekymrens hårda knutar,
Hvar lefnadsdags välkomna död, det bad
Som friskar upp en kropp af mödan krossad,
Den balsam som åt själens sår ger lisa,
Naturens egen ro
Och bästa rätten uppå lifvets bord.
L. Macb. Hvad menar du?
Macb. Det skrek i hela huset:
"Sof icke mer! Glamis har mördat sömnen!"[1] –
Och derför skall ej Cawdor sofva mer,
Macbeth ej sofva mer.
L. Macb. Hvem var det då
Som ropade så der? Min värde than,
Din ädla kraft förlamas, om du vurmar
På slika ting. Gå, få dig litet vatten,
Skölj bort det fula vittnet från din hand.
Hvi bar du dolkarna hit ut? De måste
Derinne ligga. Bär dem dit, bestryk
De söfda kammarpagerna med blod.
Macb. Jag vill ej mer gå dit; jag räds att tänka
Hvad jag har gjort. Att se det än en gång –
Det vågar icke jag.
L. Macb. Vekhjertade!
Tag vapnen hit; de sofvande, de döda,
Blott bilder äro: barn må skrämmas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
