Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L. Macb. Säg kungen, att jag ville,
Ifall han lägligt har, med honom tala
Ett par tre ord.
Bet. Ers nåd, det skall jag göra. (Går).
L. Macb. Allt är förbi, ej något vunnet är,
Om hvad vi fått ej mättar vårt begär;
Långt bättre att hos dem vi mördat bo,
Än genom mord förlora frid och ro.
(Macbeth uppträder).
Min kung, hvi går ni för er sjelf så der,
Sällskapande med dystra fantasier
Och sysselsatt beständigt med de tankar,
Som borde dött med dem de tänka på.
På saker som ej mera kunna hjelpas
Bör man ej grubbla. Gjordt är gjordt.
Macb. Vi hafva
Blott sargat ormen, icke dödat honom;
Han läks ihop igen. Vår usla ondska
Fortfar att bäfva för hans tand som fordom.
Men, må heldre jord och himmel störta samman
Än vi vårt bröd med bäfvan skola spisa
Och sofva qvalda af de fasans drömmar,
Som hvarje natt oss skaka. Bättre är det
Att vara hos de döda, dem vi sändt
Till evig frid, än ligga jemt och pinas
På själens sträckbänk. Duncan är i grafven;
Han sofver efter lifvets feber sött.
På honom har förräderiet gjort
Sitt argaste; ej stål, ej gift, ej uppror,
Ej utländskt krig, ej inhemsk ondska, – intet
Kan röra honom mer.
L. Macb. Ack, min gemål,
Låt dina dystra blickar klarna upp,
Var glad och ljus i qväll bland dina gäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
