Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. III, 5 - Macbeth. III, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För en som ej er lönar stort,
Men, tvär och led som andra fler,
Ser på sin vinst och ej på er.
Nu gören bot, gån härifrån;
Vid svalget utaf Acheron
I tid mig möten. Der han skall
Sitt öde spörja, sig till fall.
Staf, kittel, – allt hvad skickligt troll
Har nödigt mer, i ordning håll.
Åt luften står min färd; mitt värf
Är en odödlig själs förderf.
Förr’n middag blir, skall stort verk ske:
På månens horn är hängande
En ångig, olycksdiger droppe;
Jag far och fångar den deroppe.
Tillagad se’n med trolldomskraft
Den blir till en förderflig saft,
Som i hans sinne, själ och kropp
Skall djefvuls-andar väcka opp.
Förblindad skall i öfverdåd
Han rasa, trotsa rätt och nåd;
Och säkerhet är, som J veten.
Den synd som störtar menskligheten.[1]
(Musik; man hör i luften sjungas: "kom nu, kom nu!").
Tyst! Se, min lilla tomtbiss hvilar sig
Uti ett dimmigt moln och kallar mig.
(Försvinner).
1 Hex. Kom, skyndom oss! Hon kommer snart tillbaka.
Len. Hvad nyss jag sad’ var blott på måfå sagdt,
Tänk efter sjelf, och tyd. Jag säger endast:
Här har gått sällsamt till. Den fromma Duncan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
