Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. III, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Begrets utaf Macbeth: nå, – han var död. –
Den tappre Banquo reste ut för sent;
Vill ni, så kan ni säga: "Fleance var mördarn,"
Ty Fleance försvann. Så sent bör ingen färdas.
Hvem tycker ej, att vilddjurs-likt det var
Af Malcolm och af Donalbain att mörda
En sådan mildrik far? Fördömda gerning!
Hur grep det ej Macbeth? Drap han ej genast
I helig vrede begge bofvarna,
Dem sömn och vin till sina trälar gjort?
Var det ej ädelt gjordt? Jo, klokt derjemte.
Det skulle ju hvarenda själ ha retat
Att höra dem förneka gerningen.
Bra har han allt ställt till, det må jag säga,
Och tror att, om han Duncans söner finge
Inunder lås och bom, – det Gud förbjude! –
Så skulle de nog spörja hvad det kostar
Att slå ihjel en far; desslikes Fleance.
Men tyst! För dristigt tals skull, och emedan
Han uteblef ifrån tyrannens fest,
Lär nu Macduff i onåd vara fallen.
Säg, vet ni hvar han fins?
Lord. Kung Duncans son,
Hvars ärfda värdighet tyrannen röfvat,
Till Englands hof har flytt. Den fromma Edvard
Tog honom mot så huldt, att lyckans ondska
Ej mäktar undanhålla honom något
Af furstlig hyllning. Dit gick ock Macduff
Att be den fromma kungen väcka upp
Northumberland och Siward, så att vi
Med deras hjelp och den allsmäktiges
Beskydd och nåd må kunna än en gång
Se mat på bordet, njuta sömn om natten,
Bli mördarknifvar qvitt vid våra samqväm,
Ge trogen hyllning, njuta billig heder, –
Allt platt omöjligt nu. Och denna tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
