Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. V, 2 - Macbeth. V, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vår kunga-ros och skadligt ogräs dränka.
Nu går vår marsch till Birnam.
Macb. Ej mer om sådant! Låt dem alla fly!
Förr’n Birnams skog mot Dunsinan går fram,
Når skräck mig icke. Den der pojken Malcolm?
Är han ej född af qvinna? Andarna,
Som alla mensko-öden känna, sade:
"Räds ej, Macbeth; ej någon, född af qvinna,
Skall dig besegra." – Rymmen, falska thaner,
Och blanden er med Englands veklingar;
Min herrskarsjäl, mitt oförskräckta hjerta
Ej böjs af skräck, ej nås af tviflets smärta.
(En betjent kommer).
Dig sote djefvuln svart, mjölk-bleka slyngel!
Hvar fick du denna uppsyn af en gås?
Betj. Der äro tiotusen –
Macb. Gäss?
Betj. Nej, knektar!
Macb. Klös dig i synen och rödfärga skrämseln,
Du kritfigur! Nå, hvilka knektar, usling?
Fan dig anamme! Blek som lärft, du narrar
Enhvar till fruktan. Hvilka knektar, bleknos?
Bet. Det engelska krigsfolket, med förlof.
Macb. Bort med ditt anlete!
Kom, Seyton, Seyton! – Jag blir riktigt sjuk
Då jag blott skådar – Seyton! – Detta tag
För evigt lyfter eller störtar mig.
Jag lefvat länge nog. Min lefnads bana
Går in på hösten och det gula löfvet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>