Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. V, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Macd. Nå, gif dig då, pultron!
Och lef för att af verlden bli begapad.
Vi skola, som man gör med underdjur,
Afmåla dig och på en stång dig sätta
Med underskrift: "här får man se tyrannen."
Macb. Jag vill ej ge mig för att kyssa stoftet
För gossen Malcolms fot och utstå hetsjagt
Af pack och slödder, som förbanna mig.
Kom också Birnams skog till Dunsinan,
Och är du icke utaf qvinna framfödd,
Jag frestar dock mitt sista, sätter skölden
Framför min barm; begynn ditt anfallslopp;
Förbannad den, som säger först: "håll opp!"
Malc. Jag hoppas, att de vänner, som vi sakna,
Må välbehållna återfinnas.
Siw. Några
Vi måste mista; dock, om jag ser rätt,
Har denna stora dag ej varit dyrköpt.
Malc. Macduff man saknar och er ädla son.
Rosse. Er son, mylord, sin krigarskuld betalat;
Han lefde blott till dess han blef en man.
Knappt hade han med hjeltemod det visat,
Ej vikande från platsen der han stridde,
Förr’n som en man han dog.
Siw. Han är då död?
Rosse. Ja, och från fältet bortförd. Mät er sorg
Ej efter värdet af hvad ni förlorat,
Ty då blir aldrig slut på den.
Siw. Säg, hade
Han såren frammanföre?
Rosse. Ja, i pannan.
Siw. Nå väl,
Guds krigsman vare han! Om ock jag hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
