Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kon.
Du bär din faders anletsdrag, o yngling;
En god natur med flit och utan brådska
Dig bildat skön. Din faders alla dygder
Du ärfve ock! Välkommen till Paris!
Min tack och tjenst jag egnar åt min konung
O, att jag hade samma helsa nu
Som när din far och jag, som trogna vänner,
Försökte kriget först! Han kände noga
Sin samtids krigstjenst. Af de tappraste
Han var en lärling; länge höll han ut;
Men otäck ålder smög sig på oss båda
Och ryckte oss ur spelet. Mycken lisa
Jag känner då jag talar om er far.
Då han var ung, han hade ock den qvickhet,
Som jag hos våra unga herrar ser,
Men deras skämt på dem tillbaka faller,
Förrän de hunnit skyla lätta sinnet
Med ärbarhet. Han var en sådan hofman,
Att hvarken högfärd eller bitterhet
Uti hans stolthet eller skärpa lågo,
Så framt de icke väcktes af hans like;
Hans ära var det ur, som på minuten
Utvisade när tid det var att tala,
Och jemt hans tunga lydde visaren.
Men dem, som ej hans vederlikar voro,
Bemötte han som lägre väsenden
Och sänkte ned till dem sin höghets topp;
Så blefvo de, då han sig nedlät, stolta,
Och ödmjuk han af deras arma bifall.
En sådan man ett riktigt mönster vore
För yngre tider, för att visa dem
Att hur de än försöka följa honom,
Så skrida de i allo dock tillbaka.
Ers majestät, hans rykte strålar bättre
I edra ord än på hans monument;
Hans grafskrift prisar honom ej så herrligt
Som edert konungsliga tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
