Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För egen välfärds skull, den hörsamhet,
Som kräfves, af din pligt och af min makt,
Ty annars vräker jag dig ur min gunst
I oförståndig ungdoms yra koller
Och bottenlösa djup, lössläppande
I lagens namn på dig min hämd och vrede
Förutan skoning. Tala! Svara mig!
Förlåtelse, min kung! Min kärlek lydigt
Ert öga följa skall. Då jag besinnar
Hvad mäktig skapelse, hvad väldig ära
På er befallning lystra, finner jag
Att hon, som nyss i min förnäma tanke
Så nedrig syntes, nu så högt är prisad
Utaf en konung; sådant adlar henne,
Som vore hon till adelskapet född.
Gif henne handen; kalla henne din,
Så lofvar jag en motvigt, som förslår,
Ja, mer än väger upp din rikedom.
Jag ger min hand åt henne.
Ljuflig lycka
Och kungagunst ledsaga ditt förbund;
På denna plötsliga förlofning vigseln
Skall följa an i qväll, men bröllopsgillet
Uppskjuta vi till längre fram, i väntan
På fjerran vänner. Är du henne huld,
Så är mot mig du trogen ock som guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
