Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. III, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hofm.
(Läser). "Som pilgrim till sanct Jakobs graf[1] jag går;
En ärelysten kärlek har mig sårat:
Med bara fötter uti törnesnår
Afplanas skall den synd, som mig bedårat.
O, skrif till Bertram, till min make, skrif,
Att han klär af sig krigets vilda skrudar;
I hemmets frid förflyte ljuft hans lif;
Jag, fjerran från, hans hulda namn förgudar.
Må han förlåta mig hvad jag har gjort
Då, sträng som Juno, jag Alcides sände
Från hofvets fröjd, der tiden går så fort,
Till strid och kamp och dödar och elände!
Han är för skön för mig, för skön att dö;
I Bertrams ställe tag, o död, hans mö." –
Hvad skarpa stygn i hennes milda ord! –
Hur kunde du så obetänksam vara
Att låta henne resa af, Rinaldo?
Om jag med henne tala fått ett ord,
Jag hade henne bragt på andra tankar.
Nu har hon förekommit oss.
Förlåt!
Om strax på qvällen jag er gifvit brefvet,
Så hade hon väl kunnat hinnas upp;
Dock skrifver hon, att sådant var omöjligt.
Ack, hvilken engel kan väl nu beskydda
En slik ovärdig make? Ingen, ingen,
Om hennes bön, den himlen gerna hör
Och huldt beviljar, icke räddar honom
Från hämdens straffdom. – Skrif, o skrif, Rinaldo,
Till denna make, ej sin maka värd:
Gif tyngd åt hvarje ord om hennes värde,
Det allt för lätt han uppvägt; tala skarpt
Om mina qval, dem han för litet känner.
Sänd genast af ett säkert bud till honom:
Kanhända kommer han, då han får höra
Att hon har flytt; och säkert ilar hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
