- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tionde bandet /
58

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. IV, 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket förfärligt språk ni vill; det gör ingenting om
ni sjelfva icke förstår hvad ni säger, ty vi måste
låtsa som vi icke förstå honom, utom en af oss som
skall föreställa tolk.

1 Sold. Bästa kapten, låt mig få vara tolken.

Adelsm. Är du icke bekant med honom? Känner han icke din röst?

Sold. Nej, visst icke.

Adelsm. Men hvad har du för rotvälska att svara oss med?

Sold. Densamma som ni talar till mig på.

Adelsm. Han måste tro oss vara en hop utländningar,
som stå i fiendens sold. Han har snappat upp några
smulor af alla grannspråken; derföre måste en och hvar
af oss tala som det faller honom in, utan att fråga
efter om vi förstå hvarandra; märker han att vi förstå
hvarannan, så märker han knepet; nej, bara rotvälska,
ju galnare, dess bättre. Ni, som är tolk, får lof att
vara fiffig af er. Men tyst! göm er, här kommer han
för att sofva bort ett par timmar och sedan vända om
igen och svära på de lögner, dem han smider ihop.

(Parolles kommer).

Par. Klockan är tio! – Om tre timmar är det tid att
vända om hem igen. Hvad skall jag säga att jag har
gjort? Här får man lof att dikta så det förslår. De
börja att få väderkorn på mig, och olyckan har på en
tid allt för ofta knackat på min dörr. Jag märker,
att min tunga är allt för dumdristig, men mitt hjerta
lefver i Martis fruktan och hans kreaturs och vågar
icke hvad min tunga skräflar om.

Adelsm. (Afsides). Det var den första sanning, som
nånsin din tunga gjort sig skyldig till.

Par. Hvad fan hade jag att göra med att skaffa igen
den der trumman, då jag vet att det är omöjligt och
vet att jag aldrig ärnade göra det? Jag får lof att
sjelf ge mig några skråmor och säga att jag fått dem
i bataljen. Men små skråmor förslå icke; då heter det:
slapp du för så godt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/j/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free