Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. I, 1 - Romeo och Julia. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är skönare an denna skönaste.
Farväl! Att glömma du mig aldrig lär.
Jag gör det, eller dör din gäldenär.
Och Montague är fälld till samma böter
Som jag; det bör ej blifva svårt för oss,
Två gamla gubbar, till att hålla frid.
J hafven båda två ett aktadt namn,
Och högst beklaglig var er långa tvedrägt.
Men nu er tanka om mitt frieri?
Jag säger endast hvad jag sagt förut:
Mitt barn ännu i verlden är en främling,
Hon knappast sina fjorton år har sett;
Låt tvenne somrar dö i blomsterskrud,
Förr’n hon må anses mogen att stå brud.
Men mången yngre re’n är lycklig moder.
För tidigt gift, för tidigt qvinnan vissnar.
Se, jorden slukat mina barn; blott hon
Är qvar, mitt enda hopp, min enda arfving.
Vinn hennes hjerta med att troget gilja,
Mitt ja är blott en del af hennes vilja.
Om er hon väljer, är hon genast er,
Mitt bifall ligger i det ja hon ger.
I afton ger jag en familjefest,
Hvartill jag bjudit mången ärad gäst
Af mina gamla vänner; deras skara
Ni skall föröka och välkommen vara.
Der skall ni se, uti mitt ringa hus,
Mång jordisk stjerna göra natten ljus.
Den fröjd, som lifvar hvarje ynglings själ,
När Maj i vårdrägt trampar vintrens häl, –
En sådan skall hos mig i qväll ni finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
