Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och följer så igenom vida verlden
Min herre och min man.
(Utanföre). Min fröken!
Jag kommer straxt; – men är du falsk till sinnes,
Så ber jag dig, –
(Utanföre). Min fröken!
Kommer straxt! –
Att göra slut med ens och lemna mig
Åt mina qval; i morgon skickar jag –
Jag svär dig vid min själ och salighet, –
Nu tusenfaldt god natt!
Och tusenfaldt
Blir natten mörk, då hon ditt sken har mist. –
Som pilt från bok så ilar vän till vän,
Men vän från vän, som pilt till bok igen.
(Aflägsnar sig långsamt).
St! Romeo! O, fick jag jägarns stämma,
Att locka denna ädla falk tillbaka!
Men tvång är hest och får ej tala högt;
Jag annars skulle spränga Echos klyfta
Och göra hennes klara stämma hes,
Ja, hesare än min med ideliga
Och ideliga rop på Romeo.
(Kommer tillbaka). Det är min själ, som ropar mig vid namn.
Hvad ljuflig silfverton har kärleks tunga
I stilla natten! – Tjusande musik
För den som lyss dertill!
Min Romeo?
Min älskade!
Hur dags i morgon bittid’
Får budet sändas till dig?
Klockan nio.
Ack, det är hela tjugo år till dess! –
Nu har jag glömt hvarför jag ropade
Och bad dig vända om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
