- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Tionde bandet /
129 / 37

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. II, 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pett. Hvad befalls?

Amm. Min solfjäder, Petter! [1]

Merc. Kära Petter, ge henne den att skyla sitt ansigte
med; ty af de två sakerna är ändå solfjädern den
vackraste.

Amm. God morgon, mina herrar!

Merc. God afton, min sköna dam!

Amm. Är det afton nu, tycker ni?

Merc. Precist, min nådiga! Ty solvisarens otuktiga
hand håller just nu på middags-pricken.

Amm. Fy, skäm ut er! Hvad är ni för en karl?

Rom. En karl, kära fru, som af Gud blifvit skapad
till att förderfva sig sjelf.

Amm. Det var, minsann, bra sagdt: till att förderfva
sig sjelf! – Men, mina herrar, kan någon af er säga
mig, hvar den unge Romeo står att träffa?

Rom. Det kan jag; men den unga Romeo lär vara
äldre, när ni träffar honom, än han var, då ni sökte
honom. Jag är den yngsta med det namnet, i brist på
någon sämre.

Amm. Bra taladt!

Merc. Jaså, är det sämre bra? Mycket bra uppfattadt,
minsann! Klokt, ofantligt klokt!

Amm. Om ni är Romeo, min herre, så ville jag tala
några ord med er mellan fyra ögon.

Benv. Hon skall förmodligen bjuda honom till afton
på något ställe.

Merc. En kopplerska, en kopplerska, en kopplerska! Hi
och hej! – Romeo, vill du komma med hem till din
far? Vi skola spisa middag der.

Rom. Ja, jag kommer efter.

Merc. Farväl, gamla fru! Farväl, fru, fru, fru!

(Mercutio och Benvolio gå).

Amm. Ja, se så, farväl med er! Säg mig, min herre,
hvad var det der för en näsvis slusker, som hade
munnen så full med gemeniteter?

Rom. En ung man, kära fru, som tycker om att höra


[1] Förnäma damer brukade låta en betjent bära solfjädern framför sig. Amman vill också vara förnäm. Solfjädrarna voro på Shakspeare’s tid vanligtvis gjorda af struts-plymer med handtag af guld, silfver eller elfenben, ofta besatta med ädla stenar. Rätt fina sprättar brukade äfven solfjädrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/j/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free