Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men han, förtjust i sina egna griller,
Snor undan dem med svulstigt prat och omsvep
Förfärligt siradt ut med krigar-termer
Och, kort och godt, ger mina gynnare
Ett formligt afslag; ty "god’ herrar," sad’ han,
"Jag allaredan valt min officer."
Och hvem var det?
Åh jo, en dugtig räkenmästare,
En Michel Cassio, Florentinare,
En karl, pin-kär uti ett fagert qvinfolk, [1]
Som aldrig fört på fältet en sqvadron,
Ej heller känner hur en här ställs upp
Mer än en symamsell; med undantag
Af hvad han lärt af bokmals-teorier,
I hvilka en senator svept i togan
Docera kan fullt ut så bra som han!
Allt hvad han vet om krig är lutter prat,
Praktiken saknas; men han blef dock nämnd,
Och jag, hvars duglighet han sjelf har skådat
På Rhodus, Cypern och på mången annan
Christen och hednisk mark, får stryka segel
För plus och minus, för en siffer-karl!
Han skall, kantänka, bli hans löjtnant nu,
Och jag hans Swarthets fänrik, gudbevars’!
Vid Gud, jag blefve heldre då hans bödel!
Här fins ej hjelp; så går det till i tjensten.
Befordran vinnes nu med kryp och smil,
Ej efter tur, då närmsta man får ärfva
Sin förmans syssla. Döm nu sjelf, min herre,
Om jag på något sätt förbunden är
Att älska Mohren.
Jag begärde afsked.
Var lugn, min vän; jag tjenar qvar och skall
Väl någon gång få kap på honom, jag.
Vi kunna icke vara herrar alla,
Ej heller alla herrar troget tjenas.
Väl ser man mången spak och knämjuk dräng,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
