Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cass.
Hvad gör han här, månntro?
Hå,
Han har i natt en landt-galeja äntrat;
Får han behålla den, så är han bergad.
Jag ej förstår er.
Han är gift.
Med hvem?
Åh jo, med – kom, herr general, vi gå.
På ögonblicket.
Se der en annan skara, som er söker.
Det är Brabantio; var försigtig, herre;
Han ondt i sinnet har.
Hollah! Stå still!
Det Mohren är, signor.
Ned med den tjufven!
Ha ni, Rodrigo! Kom, jag slåss med er. [1]
Göm blanka svärden; daggen rostar ned dem. –
Signor, er ålderdom ger mer respekt
Än edra vapen.
Du falska tjuf, hvar har du gömt min dotter?
Fördömda skurk, du har förtrollat henne!
Må sundt förnuft afgöra huruvida –
Så framt hon ej af trolldom fjettrad vore –
En mö – så ung, så fager och så lycklig,
Så litet giftas-lysten, att hon skydde
Venedigs ståtligt prydda ädlingar –
Väl skulle – för att bli till spott och spe –
Ha rymt från hus och hem till sådant odjurs
Kolsvarta barm, som väcker skräck, ej kärlek!
Må verlden döma om det ej är solklart
Att du på henne satans konster användt,
Förfört den unga mön med gift och droger
Som reta blodet. Det skall undersökas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
