Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Desd. Allt värre och värre!
Em. Men om hon är vacker och våpig?
Jag.
Ett våp ej någon qvinna är, som fager kallas bör,
Ty sjelfva hennes våpighet till mamma henne gör.
Så ful och våpig ingen är, att ej det går på tok
För henne som för mången ann’, som fager är och klok.
Den som är skön, men höflig dock och snäll,
Och talar flinkt, men utan knot och gnäll;
Är rik på mynt, men likväl aldrig prålig,
Kan få sig hvad hon vill, men dock är tålig;
Den som är vred och hämden har i hand,
Men likväl lägger på sin vrede band;
Den som ej tror sig mycken klokskap röja,
Då hon en lax bortbyter mot en löja;
Den som kan tänka, men ock tiga kan
Och ej på gatan koxar efter man;
Hon duger, ja, hon duger till försöket –
Att amma narrar och att stå i köket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
