Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag. Jag trodde, så sant jag är hederlig karl, att
ni hade fått er ett lekamligt sår; det hade minsann
varit värre, det. Ett godt namn är bara en tom och
bedräglig inbillning; vinnas kan det ofta utan att
man förtjenar det, förloras kan det utan att man rår
för det. Ni har icke förlorat något godt namn, så
framt ni icke sjelf tror på förlusten. Kära vän! Nog
fins det vägar att komma på god fot med generalen
igen. Han bara afsatte er i hettan; det var mer
politik än elakhet i det straffet; alldeles som när
man, för att skrämma ett högmodigt lejon, slår sin
hund, som intet ondt gjort. Tala vackert vid honom,
så blir han väl god igen.
Cass. Heldre vill jag bedja honom om att förskjuta
mig, än att jag skulle svika en så god befälhafvare
med en så usel, så dryckes-lysten och så obetänksam
officer. Vara drucken, prata som en papegoja,
gräla, skoja, svärja, dundra och regera med sin egen
skugga! O, du vinets osynliga ande, har du icke något
namn, som man kan känna igen dig på, så låt oss kalla
dig – djefvul!
Jag. Hvem var det, som ni förföljde med värjan i handen? Hvad hade han gjort er?
Cass. Det vet jag icke.
Jag. Är det möjligt?
Cass. Jag kommer ihåg en hel hop saker, men ingenting
redigt; ett gräl, men icke af hvad anledning. – O,
hvarföre tager menniskan i sin mun en fiende, som
stjäl bort dess hjerna! Ack, att man med munterhet,
rustande, lustigt mod och förnöjelse skall kunna
förvandla sig sjelf till ett kreatur!
Jag. Hå, nu är ni ju temligen rask; hur kom ni er igen?
Cass. Jo, det behagade djefvulen Rus att rymma fältet
för djefvulen Vrede. Den ena odygden kommer fram
med den andra, för att få mig att riktigt grundeligt
förakta mig sjelf.
Jag. Ah, nu är ni alltför sträng moralist. Med
afseende på tiden, stället och landets nuvarande
ställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
