Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och bad att snart han skulle komma åter;
Det lofvade han mig. Sök nu ett gömsle
Och märk det hån, det grin, den skadeglädje,
Som bo i hvarje vinkel af hans anlet;
Ty han skall här på nytt för mig berätta
När, hur, hur ofta och hur länge han
Har smekt och ännu smeka skall er fru.
Märk, säger jag, hans miner. Lugn, för tusan!
Ty annars tror jag, ni är rent besatt
Och icke karl det minsta.
Hör du, Jago,
Mig skall man finna både lugn och slug;
Men blod skall flyta, hör du!
Skadar icke;
Men måtta uti allt! Gå nu till sides.
(Othello gömmer sig).
Nu skall jag fråga Cassio om Bianca,
En flicka som förtjenar mat och kläder
Med sina små behag. Det kräket är
I Cassio kär – ty det är skökors straff
Att fälla många och bli fälld af en.
När han hör henne nämnas, kan han ej
Från gapskratt hålla sig. Der kommer han.
(Cassio uppträder).
När han nu ler, så skall Othello rasa;
Han skall i sin svartsjukas blindhet tolka
Hvar min, hvar blick, hvart muntert ord af Cassio
Alldeles falskt. – Nå, löjtnant, hur står till?
Rätt illa, när du ger mig denna titel,
Hvars mistning dödar mig.
Håll Desdernona varm, så har du den.
(Med lägre röst). Stod det uti Biancas makt att hjelpa,
Så vore ingen nöd.
Den stackars tokan!
(Afsides). Nej, ser man bara hur han skrattar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
