Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I samma bref, att han har tubbat honom
Att reta mig på vakten; deraf kom,
Att jag blef afsatt. "Nyss förtäljde han, –
Uppvaknad från sin skendöd – att af Jago
Han tubbad blifvit och värjstöten fick.
Här får ni icke stanna; följ oss nu;
Er makt och myndighet är från er tagen,
Cassio regerar Cypern. Denna skurken –
Om någon sinnrikt uttänkt grymhet fins,
Som skarpt och länge honom pina kan,
Må han den röna. – Ni skall strängt bevakas,
Tilldess naturen af ert fel blir kunnigt
Inför Venedigs råd. – För honom bort.
Håll der! – Än ett par ord, förrän J gån.
Jag har gjort staten någon tjenst, det vet man;
Ej mer om det. – Men, när i bref till hemmet
J gifven dessa olycksdåd tillkänna,
Beskrifven mig då sådan som jag är,
Förmildren ej, förvärren icke heller.
Då kommen J att tala om en man,
Som ej har älskat klokt, men outsägligt;
En man, som icke allt för lätt blef svartsjuk,
Men, en gång vorden, rasade förfärligt;
En man, hvars hand, liksom den usla Juden [1],
Bortkastade en perla mera värd
Än allt hans folk; en man, hvars ögon, annars
Ej vana vid att smälta, droppade
Så strida tårar som Arabiens träd
Sin gummibalsam. Skrifven det, och sägen
Dessutom att engång uti Aleppo,
När en turbanprydd, illasinnad Turk
En Venetianare slog och hadde staten,
Jag tog i strupen den omskurna hunden
Och stötte honom – så!
(Stöter svärdet i bröstet på sig).
Hvad blodigt slut!
Förgäfves ha vi talat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
