Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. I, 2 - Konung Lear. I, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gör listen mig helt lätt. Det måste lyckas:
Med vett, om ej med börd, jag vinne land,
Och rätt är allt, som går mig väl i hand.
(Går).
Vid dag och natt![1] Han retar mig! – Hvar stund
Utbryter han än si, än så, i tilltag,
Som väcka kif och split. Jag tål det ej.
Hans folk ostyrigt blir; sjelf träter han
För minsta strunt. När han från jagten kommer,
Vill jag ej honom se; säg, jag är sjuk.
Om ni er fordna höflighet förminskar,
Så gör ni väl; ansvaret blifve mitt.
Han nalkas, nådig fru. Jag honom hör.
Försumma honom hur som helst ni vill,
Ni och de andra. Det må bryta löst.
Blir han då vred, må han till Regan gå;
Hon tänker, hon, som jag och vill ej längre
Så låta kufva sig. Den narr’n till gubbe,
Som än behålla vill den myndighet,
Som han skänkt bort! Det svär jag vid mitt lif,
En gammal tok är barn på nytt och bör
Sin aga få, när smek ej verkan gör. –
Förgät ej hvad jag sagt.
Nej, nådig fru.
Och se på riddarna helt kallt och bry er
Om följden ej; lär ock de andra det.
Jag söker skäl – och får väl ock – att säga
Min mening riktigt ut. På ögonblicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
