- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
35

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. II, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kent. Ja.

Hofm. Hvar kunna vi sätta våra hästar?

Kent. I kärret.

Hofm. Kära du, säg mig det, om du håller af mig.

Kent. Jag håller icke af dig.

Hofm. Det rör mig icke stort.

Kent. Hade jag dig på Lipsburys kalfhage, så skulle
jag visa att det skulle röra dig.

Hofm. Hvarför bemöter du mig så? Jag känner dig ej.

Kent. Karl, jag känner dig.

Hofm. Hvad är jag då?

Kent. En lymmel, en skurk, en matsnuggare; en gemen,
högfärdig, dum och snuskig trashank med tre skjortor,
några öre på fickan[1] och orena strumpor; en blek-lefrad
kujon, som håller tillgodo med en sitt-opp; en
liderlig spegel-kär, fjeskig och sprättig kanalje; en
ynkrygg, hvars hela arf är en pigkista; en karl, som
gerna skulle bli kopplare för den goda sakens skull,
och icke är någonting annat än ett sammelsurium af
skurk, trashank, mes, kopplare och son och arfvinge
till en liderlig kona; en som jag ville rappa så han
skulle lipa och tjuta, om du nekar för den minsta
bokstaf i din äretitel.

Hofm. Hvad är du för ett vidunder till karl, som på
det viset far ut emot en menniska, som ej känner dig,
ej heller du honom?

Kent. Sådan jernpanna du har, din hundsfott, som kan
neka för att du känner mig! Liksom två dar vore förbi
sedan jag slog krokben för dig och piskade upp dig i
konungens åsyn? Drag, skurk! Ty fastän det är natt,
skiner ändå månen, och jag skall så traktera dig,
att den skall skina genom hela din lekamen. Drag, du
förbannade, taskiga barberaregesällskompanjon, drag!
(Drager svärdet).

Hofm. Bort! Jag har ingenting med dig att skaffa.

Kent. Drag, lymmel! Du kommer med bref emot kungen
och tar gyckeldockan Fåfängas[2] parti emot en


[1] I originalet står
hundred-pound, men meningen blir densamma, ty man
brukade kalla en fattig stackare för a hundred-pound
gentleman.

[2] Allusion på
de gamla moraliteterna, i hvilka synden, fåfängan
m. fl. allegoriska figurer uppträdde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/k/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free