- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
44

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. II, 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Glost.

        Min dyre konung,
Ni känner hertigens eldfängda lynne,
Hur obeveklig och hur fast han är
I föresatser.


Lear.

        Hämd, pest, död, förderf!
Hvad? Eldfängd? Hvad för lynne? – Gloster, Gloster,
Jag vill med Cornwall och hans hustru tala!


Glost.

Godt, nådig’ herre, jag har sagt dem det.


Lear.

Har sagt dem det! Månn’ du förstår mig, karl?


Glost.

Ja, nådig’ herre.


Lear.

        Konungen vill tala
Med hertigen; en gammal far vill tala
Med dottren sin, befaller henne lyda.
Har du ock sagt dem det? – Mitt lif och blod! –
Ha, eldfängd, eldfängd! – Säg den heta herrn –
Dock ännu ej – han är kanhända sjuk:
Sjuk man försummar pligter, som den friske
Är skyldig till. Vi äro icke vi,
Då vår natur, förtryckt, befaller själen
Att dela kroppens qval; jag vill fördraga,
Jag var för häftig af mig, då jag tog
En illamåendes och sjuklings ord
För friska karlens. – Död och helvete!
Hvi sitter denne här? Ha, det bevisar,
Att hertigens och hennes flyttning hit
Pur falskhet var! – Frigif min tjenare;
Gå, säg till hertigen och till hans hustru,
Att jag med dem vill tala nu, på stund!
Befall dem komma ut och höra mig,
Ty annars trummar jag på kammardörren
Till dess den ropar: "sof den sista sömnen!"


Glost.

Om allt dock vore väl emellan er! (Går).


Lear.

O ve, mitt hjerta,
Mitt hjerta, som vill uppåt! Ned med dig!


Narr. Ropa då till hjertat så som köksan ropade till
ålarna, då hon stoppade dem lefvande i pastejen;
hon knackade dem i skallen med en pinne och skrek:
"ner med er,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/k/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free