Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. II, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så lefva vi för samma pris som djuren.
Du är en adlig fru: om endast det,
Att gå i varma kläder, vore prakt,
Så tarfvade naturen ej den praktskrud,
Som knappt dig håller varm. – Ett sant behof –
O himmel, gör mig tålig, det behöfs! –
Se här en fattig gråhårsman, J gudar,
Af år och sorger nedtyngd, dubbelt osäll!
Är det af er som dessa döttrar viglas
Emot sin fader, o, så drifven ej
Det gyckel med mig, att jag tål och tiger!
Uppelden mig till ädel harm! O låten
Ej qvinno-vapen, vattendroppar, fläcka
Min manna-kind! – Nej, J fördömda hexor!
Jag skall utkräfva sådan hämd af er,
Att verlden skall – ja, jag skall göra sådant –
Hvad, vet jag sjelf ej än, men hela jorden
Dervid skall rysa. Jag skall gråta, tron J?
Nej, gråta skall jag ej.
Nog har jag skäl till gråt; men detta hjerta
Skall förr i hundratusen flisor springa,
Än jag skall gråta. – Narr, jag blir visst galen!
Låt oss gå in; här kommer storm.
För liten
Är denna borg; den gamla mannen kan
Ej hysas riktigt här med allt sitt folk.
Hans eget fel, att han ej höll sig stilla;
Nu får han plikta för sitt oförstånd.
Jag toge gerna honom sjelf emot,
Men ingen af hans svit.
Så äfven jag. –
Hvar är mylord af Gloster?
Han följde gubben åt; – der kommer han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
