- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
60

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. III, 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

onda lustar och bedref mörksens gerning med henne;
svor så många eder, som jag talade ord, och bröt
dem inför himmelens klara anlete; somnade in med
vällustiga tankar och vaknade upp för att sätta
dem i verket. Vin älskade jag innerligt, tärningar
outsägligt, och med qvinfolk höll jag värre lefverne
än storsultan; falsk i hjertat, lätt på örat, blodig
om handen; lat som ett svin, tjufaktig som en räf,
snål som en varg, galen som en hund, roflysten som
ett lejon. Låt icke knarrande skor eller frasande
sidenklädningar förråda ditt arma hjerta åt
qvinfolken. Håll din fot från jungfruhus, din hand
från under kjortlar, din penna från reverser och
trotsa den lede fienden. – Ideliga blåser den kalla
vinden genom hagtornet och säger sum, sum! – Hejsan,
Dauphin, min gosse,[1] hurrah! låt honom trafva förbi.

(Stormen fortfar).

Lear. Det vore bättre att du låge i grafven, än att
du med din obetäckta kropp skall så misshandlas
utaf väder och vind. – Är icke menniskan mer än
så? Betrakta honom noga: du är icke skyldig masken
något silke, djuret någon fäll, fåret någon ull,
moschus-katten någon vällukt. Ha, tre utaf oss
äro förfalskade. Du är äkta. Den ickeuppstofferade
menniskan är icke annat än ett sådant fattigt, naket,
tvåbent djur som du. – Bort, bort, du lånegods! –
Kom, knäpp upp här! (Han sliter kläderna af sig).

Narr. Kära farbror, inte så brådtom! Det är en otäck
natt att simma i. – Nu vore en liten brasa på öde
heden lik en gammal bolares hjerta: en liten gnista,
hela den öfriga kroppen kall. – Se, der kommer en
lyktgubbe.

Edg. Det är den onde anden Flibbertigibbet;
han börjar vid aftonringningen och går till första
hanegället. Han vållar stolsteg och vagel, gör
skelande och harmynta, sätter sot i det hvita hvetet
och pinar de stackars kreaturen på jorden.

        Sanct Withold tre resor kring heden gick,
        Då maran med följe i sigte han fick;
                "Ryk, hexa, och ränn
                Och kom ej igen;
        Ditt troll, far till fanders!" han sade.



[1] Ett lån
ur en gammal ballad om en konung i Frankrike, som,
under det att en batalj pågår, söker fördölja sin
sons feghet dermed att han jemt tillropar honom att
han skall skona de fiender, som nalkas honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/k/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free