- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
139 / 27

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muntra fruarna i Windsor. II, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Falst. Hvar och en, som svär, den tror jag. – Hvad vill du mig?

Quickly. Täckes jag säga hans nåd ett ord eller två?

Falst. Tvåtusen, sköna qvinna, och jag täckes höra dig.

Quickly. Det är en viss fru Ström, min herre; –
var så god och kom litet närmare hit; – jag sjelf
bor hos herr doktor Cajus.

Falst. Godt; vidare! Fru Ström, säger ni? –

Quickly. Ja, hans nåd har ganska rätt; var så god,
hans nåd lilla, och kom litet närmare hitåt.

Falst. Jag försäkrar dig, här är ingen, som hör oss;
– det är mitt eget folk, mitt eget folk.

Quickly. Är det så? Nå, himlen välsigne dem och göre dem till sina tjenare!

Falst. Nå? Fru Ström? Hvad var det om henne?

Quickly. Ack, herre, hon är ett godt kräk! – Herre
jemini, hvad hans nåd är för en lättfärdig patron! Nå,
nå, himmelen förlåte er och oss alla, det är min bön.

Falst. Fru Ström, – vidare: fru Ström –

Quickly. Nå, kort och godt. Ni har kommit henne
så på villerkulla, att det är för underligt. Den
bästa hofman af dem alla, när hofvet reciterar
här i Windsor, skulle aldrig kunnat få henne så
på villerkulla. Och likväl har der varit riddare
och lorder och adelsmän, alla med sina vagnar;
ja, det försäkrar jag, vagn på vagn, bref på bref,
present på present; och som luktat – ack, så sött –
bara mysk! – och frasat och prasslat i bara guld och
sidentyg; och med sådana illiganta ordalag och vin
och socker, det aldrabästa och skönaste, som skulle
ha vunnit hvartendaste qvinnohjerta i hela verlden;
och likväl, det försäkrar jag, kunde de icke få så
mycket som ett ögonkast utaf henne. – Sjelf kunde
jag ha fått mig fyrtio englar i dag bittida; men jag
trotsar allt hvad englar heter – på den fasonen, som
man säger – utom på anständigt och beskedligt vis;
– och, det försäkrar jag, de kunde icke ens komma
så pass ur fläcken med henne, att de fick henne att
läppja ur samma bägare med den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/k/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free