- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
143 / 31

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muntra fruarna i Windsor. II, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Falst. Tala, bästa herr Bäck; det skall blifva mig ett nöje att kunna tjena er.

Ström. Sir, jag hör ni är lärd, – jag vill således
vara kort: – ni har länge varit mig känd, men jag har
icke haft så mycket tillfälle, som jag haft åstundan,
att få göra er bekantskap. Jag skall anförtro er
något, hvarigenom jag visserligen förråder min egen
svaghet; men, bästa sir John, om ni har ett öga för
mina dårskaper, när jag helt oförtäckt bekänner dem
för er, så fästa det andra på registret öfver edra
egna, så att jag må komma ifrån spelet en förebråelse
lättare, enär ni sjelf erfarit huru lätt man råkar
bli en sådan öfverträdare.

Falst. Ja, jag förstår! Fortfar.

Ström. Här är ett fruntimmer i staden, hennes man heter Ström.

Falst. Nå väl, min herre.

Ström. Jag har länge älskat henne och, det bedyrar
jag, vågat mycket på henne; följt henne med en
svärmisk uppmärksamhet, uppsökt hvarenda läglighet att
få råka henne, dyrt betalat hvarje minsta tillfälle
att blott få se en skymt af henne, icke allenast
köpt rika presenter åt henne sjelf, utan till och
med vågat mycket på flera håll, för att få veta
hvad hon ville ha för slags presenter; korteligen,
jag har förföljt henne liksom kärleken mig, och
det vill säga på alla tillfällens vingar. Men hvad
belöning jag nu må ha förtjent, antingen genom min
kärlek eller mina omkostnader – så mycket vet jag,
att jag aldrig erhållit någon, om icke erfarenheten
är en juvel, ty den har jag köpt till ett oändeligen
högt pris, och den har lärt mig denna minnes-regel:

Likt skuggan kärlek flyr, när rikedom förföljer,
Förföljer den, som flyr, och flyr den som förföljer.


Falst. Har ni aldrig af henne fått något löfte om bönhörelse?

Ström. Aldrig.

Falst. Har ni enträget bestormat henne för att vinna er afsigt?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/k/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free