Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muntra fruarna i Windsor. IV, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På ett förfärligt och ohyggligt sätt.
Att så det spökar, har ni hört och vet
Att gammalt folk, vidskepliga och svaga,
Ha tagit mot och gifvit oss i arf
Hernes, jägar’ns, spökhistoria som en sanning.
Dock finnas många än, som icke våga
I nattens djup att nalkas denna ek;
Men hvartill detta?
Hör nu på vår plan:
Vid denna eken skall oss Falstaff möta,
Som jägarn klädd, med stora horn i pannan.
Nå, antag nu att han vill komma dit
I sådan drägt; – när han infunnit sig,
Hvad skall då göras? Hvad skall ställas till?
Det ha vi ock betänkt, hör bara på:
Min dotter Nanni och min lilla son
Och fyra fem, af samma växt, vi kläda
I grönt och hvitt till tomtar och till elfvor
Med vaxljus rundt kring hufvudet och skallror
I sina händer. Just i ögonblicket,
Då Falstaff, hon och jag hvarandra möta,
Framrusa de utur en grop med ens
Med någon sällsam sång. Vid deras åsyn
Fly vi i största häpenhet, vi båda.
Och låta dem kringhvärfva honom alla
Och, som det egnar elfvor, nypa honom
Och fråga hvi han djerfs till elfvors ringdans
På deras helga stigar vandra så
I oren skepnad.
Och tills han bekänner,
Må dessa elfvor nypa honom tappert
Och sveda honom.
När han tillstått allt,
Vi träda alla fram, ta bort hans horn
Och jaga honom som en narr till staden.
Men barnen måste öfvas in förut,
Ty annars går det aldrig riktigt för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
