Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Muntra fruarna i Windsor. V, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyp’en, elfvor, hvar och en,
Nyp’en, i armar, rygg och ben;
Nyp’en och bränn’en så flinkt som förut,
Tills facklor och stjernor och månsken ä’ slut!
(Under sången nypa elfvorna Falstaff.
Doktor Cajus kommer in på ena sidan och bortför
en grönklädd elfva; Kleen ifrån andra sidan och
tager en hvitklädd; Fenton kommer och smyger
bort med Anna Page. Jagtbuller höres på afstånd;
alla elfvorna fly. Falstaff tager af sig hornen
och reser sig upp).
(Page, Ström, fru Page och fru Ström komma och
fasthålla Falstaff).
Page. Nej, håll! Jag tror, vi lurat ut er nu;
Var jägar Herne ert sista knep och tillflykt?
Fru Page. Jag ber er, kom; drif icke skämtet längre. –
Sir John, hvad tycks om fruarna i Windsor? –
Se här, min man! Månn’ dessa sköna grenar
(Pekar på Falstaffs horn).
Ej passa mer för skogen än för staden?
Ström. Nå, min herre, hvilken af oss är nu hanrej? –
Herr Bäck, Falstaff är en skurk, en behornad skurk;
här ä’ hans horn, herr Bäck; och, herr Bäck, han har
hos Ströms icke gjort annan eröfring, än bekantskapen
med hans tvättkorg, hans knölpåk och tjugo pund i
penningar, som ni måste återbetala, herr Bäck. Man
har redan tagit vård om hans hästar, för den sakens
skull, herr Bäck.
Fru Ström. Sir John, vi ha varit bra olyckliga, som
aldrig fått råka hvarandra i frid. Jag ämnar aldrig mer
anta er som min älskare, utan alltid anse er för min hjort.
Falst. Jag börjar förstå, att man gjort mig till en åsna.
Ström. Ja, och till ett nöt på köpet; på båda delarna
ha vi bevis i händerna.
Falst. Det är således inga elfvor? Tre eller fyra
gånger föll mig den tanken in, att det icke var
några elfvor; men mitt onda samvete och den plötsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hagberg/k/0196.html
