- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
215 / 17

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen. I, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        När man nigit först och kysst,
                Blir hafvet tyst.
        Trippa fint med nätta hopp;
        Andar, tag nu visan opp!
                Hör på! Hör på!
        (Spridda röster). Wow, wow!
                Vår bandhund grå.
        (Spridda röster). Wow, wow!
                Hör på! Jag hör
        Hur ståtligt tuppen sin visa gör:
                Kuckeliku!


Ferd. Hvar komma dessa toner från? Ur luften?
Från jorden? Nu de ljuda icke mer: –
De tjena säkert dessa trakters guddom.
Då jag på stranden satt och gret på nytt
Min faders död, så smögo dessa toner
Till mig på vattnet fram och mildrade
Så hafvets svall som mina hjerteqval
Med ljuflig melodi: jag följde den,
Nej snarare – den tvang mig hit. Nå väl,
Nu är det slut; nej tyst! det börjar åter.



Ariel. (Sjunger).
        Din far bor djupt, väl famnar sju;
                Hans ben, de ä’ koraller;
        Hans ögon äro perlor nu;
                I hafvet intet faller,
        Som ej förvandlas i dess flod
        Till någon kostelig klenod.
                Men hafsfrun hon styr dödsklockans sång;
                Lyss, lyss, nu hörs det: bing bingelibång
                        Bing, bång!


Ferd. Den visan talar om min far, som drunknat. –
Så sjunger ingen dödlig; dessa toner
Ej äro jordens; – ofvanfrån de höras.


Prosp. (Till Miranda).
Lyft upp ditt ögas fransbehängda förlåt[1]
Och säg, hvad ser du der?


[1] Lyft upp ditt ögas fransbehängda förlåt. Jmfr noten till Macbeth, sid. 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:55:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/k/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free