Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Stormen. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Seb. Ett, – räkna bara!
Gonz. När hvarje sorg, som kommer, underhålles,
Bekommer underhållaren –
Seb. Förtäring.[1]
Gonz. Ja förtäres, gör han; det har ni rätt i.
Ni talade sannare, än ni ämnade.
Seb. Och ni tog det klokare, än jag trodde ni
skulle göra.
Gonz. Således, min kung –
Ant. Fy då! Så han spenderar med sin tunga!
Alonzo. Jag ber dig, håll upp!
Gonz. Godt; nu är det slut; men ändå –
Seb. Kan han inte låta bli att tala.
Ant. Låt oss hålla vad om hvilkendera af dem,
han eller Adrian, först skall börja gala.
Seb. Den gamla tuppen.
Ant. Ungtuppen.
Seb. Må göra. Hvad sätta vi upp?
Ant. Ett godt skratt.
Seb. Topp!
Adr. Ehuruväl denna ö tyckes vara öde –
Seb. Ha, ha, ha!
Ant. Se så, nu har ni betalat.
Adr. Obeboelig och nästan otillgänglig –
Seb. Så –
Adr. Så –
Ant. Det kunde icke undvaras.
Adr. Måtte den dock hafva en fin, ljuflig
och delikat temperatur.
Ant. Temperantia var en delikat slinka.
Seb. Ja, och fin på köpet, som han ganska
lärdt har anmärkt.
Adr. Luften andas rätt ljufligt på oss här.
Seb. Likasom om den hade lungor, och dem ruttna.
Ant. Eller som om den vore parfymerad af ett moras.
Gonz. Här fins allt, som är tjenligt att uppehålla lifvet.
Ant. Riktigt! Undantagandes lifsmedel.
[1] Sid. 22. Förtäring. I originalet är en lek med orden dolour och dollar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:49:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hagberg/k/0222.html
