Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bereddes icke er af denna sömn?
Förstår ni mig?
Seb. Jag tror det.
Ant. Nå, hur hyllar
Ert bifall nu er egen goda lycka?
Seb. Nu kommer jag ihåg; ni störtade
Er broder Prospero.
Ant. Det gjorde jag;
Och se hur väl dock mina kläder sitta;
Långt nättare än förr. Min broders tjenstfolk,
Kamrater förr, nu äro i min tjenst.
Seb. Men edert, samvete?
Ant. Ah, bästa herre,
Hvar sitter det? Om det en liktorn vore,
Jag fick i tofflor gå; men jag ej känner
Den guden i mitt bröst. Ett samvets-tjog,
Som stode mellan mig och hans Milano,
Väl kunde frysa till och töa upp
Förr’n de mig vore till besvär. Här ligger
Er bror, förmer ej än den jord han täcker.
Tänk om han vore hvad han nu tycks vara?
Tre tum utaf mitt goda stål väl kunde
För evig tid sänglägga honom der.
Ni skulle mellertid till evig slummer
Förpassa denna gamla mäster kloker,
Så slippa vi att höra hans moraler.
De öfriga – hvad helst vi tratta i dem,
Mottaga de som kattor läppja mjölk.
De skola säga oss hvad klockan är,
När eller hvad som helst vi dem befalla.
Seb. Min vän, ditt föredöme vill jag följa;
Jag tar Neapel som du tog Milano.
Drag du ditt svärd. Ett enda hugg dig löser
Ifrån den skatt, som årligt du betalar,
Och jag, jag konungen, skall älska dig.
Ant. Drag sjelf; och när jag lyfter upp min arm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
