Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen. II, 1 - Stormen. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Högst underbart, som väckte mig ur sömnen.
Jag skakade på er och skrek; jag fick
Knappt ögat upp, förr’n jag såg dragna värjor.
Att der ett buller hördes, det är sanning;
Bäst är att noga vara på vår vakt
Och lemna denna plats. Drag värjorna!
Alonzo. Vi gå vår väg. Låt vidare oss söka
Min arma son.
Gonz. Bevare honom himlen
För dessa vilddjur! Utan tvifvel fins han
På denna ö.
Alonzo. Ja, låt oss gå vår väg.
Ariel. (Afsides).
Hvad jag har gjort, skall Prospero snart veta. –
Nu, kung, du tryggt kan efter sonen leta.
Cal. Må allt det pestgift, solen suger upp
Ur träsk och kärr, slå ned på Prospero
Och smitta honom tum för tum! Hans andar
Nog höra mig, dock måste jag förbanna.
De skulle icke nypas, skrämma mig
Med fula gastar, slå mig kull i smutsen,
Missleda mig lyktgubbelikt i mörkret,
Om han ej böd dem det. För minsta småsak
Han hetsar dem emot mig. Än som apor
De grina mig emot och grimasera
Och bitas sedan; än i piggsvins-skepnad
De nysta sig, när jag barfotad går,
Och resa borst hvarthelst jag sätter foten;
Än bites jag utöfver hela kroppen
Af etterormar, som med klufna tungor
Mig kunna hväsa galen. – Ha, se der!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
