- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Elfte bandet /
246 / 48

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen. III, 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rätt sagdt! Ty några utaf dessa herrar
Värre än djeflar äro.


Alonzo. Ej tillfyllest
Jag undra kan på sådana gestalter
Och sådan åtbörd, sådant ljud, som håller –
Ehuruväl de sakna tungans bruk –
En art förträffliga fast stumma samtal.


Prosp. (Afsides). Spar ditt beröm så länge!


Franc.         Underbart
Försvunno de.


Seb.         Stor sak, då de sin mat
Ha lemnat qvar åt oss, ty vi ha magar. –
Behagar ni ej smaka på?


Alonzo.         Nej tack!


Gonz. Ej ni behöfver frukta: i vår barndom,
Hvem skulle trott att bergsbor funnes till,[1]
Med mankar liksom oxar, vid hvars strupe
Köttpåsar hängde? Samt att menskor lefde,
Hvars hufvuden vid bröstet suto fast?
Det vet ju nu hvarenda spekulant,
Som reser ut, ja svärjer dyrt derpå.


Alonzo. Jag tar mig dristighet uppå och äter,
Om ock det gällde lifvet, ty, – stor sak! –
Jag känner att det bästa är förbi. –
Min bror, herr hertig, kom och gör som jag.


(Dunder och blixt. Ariel kommer i en harpyas gestalt
och slår med sina vingar på bordet, ifrån hvilket
maten försvinner).


Ariel. Tre syndare J ären, hvilka ödet –
Som brukar denna lägre verldens krafter
Som sina verktyg – låtit hafvets djup,
Det aldrig mättade, spy ut igen;
Och det på denna menskotomma ö,
Ty till att lefva ibland menniskor,
Ej passar sig för er. Till galningar
(Alonzo, Sebastian och de öfriga dra sina värjor).


[1] Hvem skulle trott att bergsbor funnes till m. m. I Tyrolen lära menniskor finnas, som hafva en dylik sjukdom. Gonzalo tyckes anse berättelsen derom som en vanlig resenärs-lögn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:56:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hagberg/k/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free