Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Dess vida murar famna blott en man?"
Nu är det Rom likvisst och rum tillräckligt,
Om deri funnes blott en enda man.
O, du och jag hört våra fäder säga:
"Det fanns en Brutus förr, som lika gerna
Tålte att satan sjelf höll hof i Rom,
Som att en kung det gjorde."
Brut. Jag tviflar ej det minsta på din vänskap;
Dit du vill bringa mig, jag syftar sjelf;
Men hur jag tänkt derom och om vår tid,
Skall se’n jag nämna; för närvarande
Vill jag – det ber jag dig rätt hjertligt om –
Ej mer bli manad. Det som du har sagt
Skall jag betänka; det du har att säga
Med tålamod afhöra och få tid
Båd’ tjenlig till att fatta och besvara
Så stora ting. Till dess, min ädle vän,
Behjerta noga hvad jag säger nu:
Långt heldre ville Brutus vara bonde,
Än kalla sig en ädling utaf Rom
På dessa hårda villkor, hvilka tiden
Oss hotar att belasta med.
Cass. Det fägnar mig, att mina svaga ord
Så mycken eld ha lockat fram ur Brutus.
Brut. Slut är spektaklet; Cæsar kommer åter.
Cass. Tag Casca, när du går förbi, vid armen,
Så skall han på sitt buttra sätt förtälja
Hvad der har skett anmärkningsvärdt i dag.
Brut. Det skall jag göra ock. – Men ser du, Cassius,
På Cæsars panna glöder vredens fläck,
Och sviten – den ser ut som den fått snäsor.
Calpurnias kind är blek, och Cicero
Har ju så brinnande och röda ögon
Som vi sett honom ha på Capitolium,
När han vid öfverläggningar blir motsagd
Af några senatorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
