Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så högt som Brutus lefvande, men följa
Den ädle Bruti sak och öde genom
Den nyomskapta statens farligheter
Med allsköns tro. Det var min herres ord.
Brut. Din herre är en klok och tapper man;
Jag har ej nånsin annat tänkt om honom.
Säg honom, att, om han vill komma hit,
Skall han bli tillfredsställd; och, vid min heder,
Gå orörd hän.
Tjen. Jag hemtar honom genast. (Går).
Brut. Jag vet, att vi en vän i honom få.
Cass. Jag önskar det; dock bor uti min själ
Stor skräck för honom, och det händer sällan
Att mina onda aningar slå fel.
Brut. Här kommer han. – Välkommen hit, Antonius!
Ant. O store Cæsar, ligger du så lågt?
Och alla dina segrar, herrligheter,
Triumfer och krigsbyten, hafva de
Krympt hop till denna trånga rymd? – Farväl! –
Jag vet ej, gode herrar, hvad J ärnen;
Hvem mer skall blöda, och hvem mer skall toppas.
Om det är jag, så fins det ingen stund
Mer passande dertill än Cæsars dödsstund,
Och intet verktyg hälften så dyrbart som
De svärd ni der förgyllt med Cæsars blod,
Det ädlaste på hela denna jorden!
Om J mig haten, släcken då ert hat
Nu, medan edra purpurhänder ryka.
Ja, om jag lefde uti tusen år,
Jag funne mig ej så beredd på döden,
Och intet dödsrum, intet dödssätt är mig
Så kärt, som här hos Cæsar, och att falla
För er J seklets största hjeltesnillen.
Brut. O tigg ej utaf oss din död, Antonius!
Väl må vi tyckas blodiga och grymma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
