Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. V, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sin facklas sken, men kom ej åter, herre.
Antingen är han fången eller död.
Brut. Sätt dig hos mig; död är det rätta ordet,
Det är nu dagens lösen. – Hör du, Clitus!
(Hviskar till honom).
Clit. Hvad, herre? – Jag? – Nej, ej för hela verlden!
Brut. Tyst! Ej ett ord!
Clit. Förr dödar jag mig sjelf.
Brut. Dardanius, hör! (Hviskar till honom).
Dard. Jag skulle göra sådant?
Clit. O Dardanius!
Dard. O Clitus!
Clit. Hvad sorglig fordran gjorde Brutus dig?
Dard. Att döda honom, Clitus; – se, han grubblar.
Clit. Så fyldt af sorg är nu det ädla kärlet,
Att det ur ögat redan rinner öfver.
Brut. Volumnius! Kom hit, min vän, ett ord!
Vol. Hvad säger du, min ädle herre?
Brut. Detta:
För mig har Cæsars vålnad visat sig
Två gånger nattetid; vid Sardes först,
Och nu i natt här på Philippis fält.
Jag märker, att min sista stund är kommen.
Vol. Säg icke så, min höfding!
Brut. Jo, jag är viss derpå, Volumnius!
Du ser hur verlden gåtr, Volumnius;
Till grafvens brädd ha fienderna bragt oss:
Mer värdigt är det nu att sjelf gå ned,
Än vänta på att de oss störta dit.
Volumnius, vi voro skolkamrater,
Det vet du väl; för gammal vänskaps skull,
Håll nu mitt svärd, att jag må störta mot det.
Vol. Brutus, den tjensten anstår ej en vän.
Clit. Fly, herre, fly! Här går ej an att dröja.
Brut. Farväl då, du – och du – och du, Volumnius! –
Du, Strato, du har sofvit hela tiden;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
