Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som icke kun gå! Goda Isis, jag anropar dig derom!
Och låt henne dö till, och gif honom en sämre. Och låt
denna sämre följas af en ännu sämre, till dess den sämsta
af dem alla följer med gapskratt till grafven sin femtiofaldt
krönta äkta hälft! Goda Isis, bönhör mig nu, om det också
skulle ha till följd att du en annan gång nekade mig något
mycket vigtigare. Goda Isis, jag besvär dig!
Iras. Amen! mäktiga gudinna, hör denna ditt folks bön!
Ty om det är en hjertrörande syn att se en vacker karl vid
sidan af en flygtig maka, så är det en dödlig sorg att se
en ful kanalje, som inga horn har. Alltså, goda Isis,
iakttag decorum och belöna honom efter förtjenst!
Charm. Amen!
Alex. Se bara! Stode det i deras makt att sätta horn
på mig, så skulle de gerna göra sig till skökor för min skull.
Enob. Tyst, der kommer Antonius.
Charm. Nej, det är drottningen.
(Cleopatra kommer).
Cleop.
Har ni Antonius sett?
Nej, herrskarinna.
Nej, ädla drottning.
Han var så munter, men en hastig tanke
På Rom ansatte honom. — Enobarbus!
Din maka Fulvia syntes först i fält.
Emot min broder Lucius?
Ja,
Men snart var fejden slut, och tidens ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
