Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. IV, 9 - Antonius och Cleopatra. IV, 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86 ANTONIIJS OCil CLEOPATRA. IV, 10.
3 Sold. Kom då, kamrater;
Kanhända att han repar sig ännu.
(De gå och bära liket med sig).
TIONDE SCENEN.
Emellan båda lägren.
(ANTOMUS och SeARus komma marseherande med troppar).
Ant. De rusta sig till sjös i dag; till lands
Behaga vi dem ej.
Scar. Till sjös ocim lands.
Ant. Ja, om de ville slåss i eld och luft,
Vi mötte dem ock der. - Likgodt; vårt fotfolk
På höjderna, soum gränsa intill staden,
Skall stöta till oss; allt är klart till sjös;
De ha re’n stuckit ut. Sök nu en plats,
Der bäst vi kunna räkna deras styrka
Och speja uppå deras företag. (De gå).
(C~EsAR kommer med sina troppar).
Cæs. Om ingen stör er, blif till lands helt stilla -
Det får ni nog - ty allt hans bästa folk
Bemannar hans galerer. Undvik höjder,
Och sök så mycken fördel som ni kan. (De gå).
(ANToNIUs och SCARUS komma tillbaka).
Ant. An ha de ej förent sig. Der vid tallen
Skall allt jag spana ut och säga genast
ilsir det tycks gå. (Går).
Sear. Uti Cleopatras segel
Ha svalor byggt; augurerna ä’ stumma,
De veta ingenting, de blicka dystert
Och våga icke säga ut. Antonius
Är djerf och modfälld; hans förstörda lycka
Ger ömsom hopp och fruktan, alltsomn han
Betraktar hvad han har och icke har.
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
