Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTONWS OCH CLEOPATRA. V, l. 99
Bebott en kropp. Men himmmlen ger oss fel,
Att vi må menskor bli. CaHar är rörd.
Mcec. Med sådamm rymlig spegel för sitt öga,
Han tvingas ju att se sig sjelf.
C’ccs. ArmtoniLms,
Derhän har jag då bragt dig! Men vi skära
Ju dödkött bort utum’ vår egen kmopp.
Jag måste stöta dig i denna afgrund,
Om ej jag ville falla ~jelf demi;
Vi rymdes ej på en gårmg båda två
1 hela veriden. Låt mig nu begråta,
Med tårar kostliga som lmjerteblod,
Att du, min broder, min mnedtäflame
1 allting stort, min like uti makt,
Kamrat och vän i kmigets vilda storm,
Min högra hand, det hjerta, hvarmmr mitt
Tog sina tankars eld - att våra stjernor
Så oförsonligt skulle söndra oss
lfråmm hvarann! - Hör mig, god’ vänner; - dock
Det spar jag till emm lägligame tid.
(En budbörare kommer,).
Den mannens budskap talar ur hans blick;
Vi vilja höra honom. - Säg, Imvem är du?
Budb. En armn Egyptier än. Min drottning, instängd
Uti sin enda egendom, – sin graf,
Begär få veta hvad du Imar för afsigt,
På det att hon må Iminna sig bereda
Uppå demm framtid, soum Imon tvingas till.
Cæs. Bed henne vara lugn; snart skall hon få,
Igenom någon af de våma, veta
Hur hederligt och vänligt vi Ima ämnat
Bemöta henne; Cresar kan ej lefva
Och vara hård.
Budb. Må gudarna dig skydda! (Går,).
Cæs. Gå, Proculejus, säg, att vi ej ämnat
At henne någon skymf; gif henne tröst
1 samnma mån som hemmnes sorg det kräfver,
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
