Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNTONIUS OCH CLEOPATRA. V, 2. 109
(lEn soldat komnmer,).
Aold. Derute står en bonde,
Som vill nödvändigt se ers majestät;
Han fikon Imar till er.
Cleop. Slåpp honom in.
Hur uselt verktyg gör ej ofta storverk!
Han ger mig frihet. Mitt beslut är fattadt,
Och jag har intet mer af qvinna qvar;
Från hufvmmdet och imed till fotabjellet
Ar jag af mammor; vanskeliga mnåne,
Du är ej min planet mner.
(Soldaten går,).
(Soldaten kommer tillbaka nmed en bonde, som bär en korg,).
Sold. Här är mannen.
Cleop. Gå bort och lemmma Imonom här
.(#Soldaten går).
Säg, har du med dig Nilens vackra orm,
Som dödar utan smärta?
Bond. Ja, visst har jag det. Men icke vill jag vara
den som råder er att röra hononm, förty hans bett är all-
deles odödligt, och den som dör af det, kan sällan eller
aldrig komman sig.
Cleop. Vet du någon, som har dött deraf?
Bond. Många, många; män och qvinnor med. Det är
icke längre se’n än i går, då jag hörde det utaf en, en ge-
noumhederlig hustru, som bara hade det felet att hon lög
litet emellanåt - och det bör ingen Imustru göra, mmtom på
Imederligt vis. Hon berättade hur hon dog af bettet och
har ondt hon hade. Hon talar minsann mycket godt om
ormen, hon. Men den som vill tro allt hvad folk säger,
han har inte godt af lmälften af hvad de göra. Men det
är nu så tvifvelaktigt som någonting i verlden, att den
der ormnen är en besynnerlig orm.
Cleop. Se så, farväl!
Bond. Jag önskar er mycken trefnad umed er orm.
(Sätter ned korgen,).
Cleop. Farväl!
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
