Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. II, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lor. Lorenzo, jag, din älskare.
Jess. Ack ja, Lorenzo! Ja, min älskare
Hvem älskar jag väl så? Och, utom oss,
Hvem vet väl att jag tillhör er, Lorenzo?
Lor. Din själ och himlen vittna, att du gör det.
Jess. Tag mot det skrinet här, dlet lönar mödan.
hur skönt att det är natt, och du ej ser mig!
Jag blyges, då jag tänker på min drägt.
Men kärleken är blind; man kan ej se
De små dårskaper, som man sjelf begår.
Cupido skulle annars rodna sjelf,
Om han mig såg förvandlad så till gosse.
Lor. Kom, du skall bli min fackelbärare.
Jess. Hvad? Skall jag sjelf ge dager åt min skam?
Den är tyvärr nog uppenbar ändå.
Nej, sådant kunde röja oss, min vän;
Jag måste vara okänd.
Lor. Och det är du
Just i din vackra page-drägt, älskade!
Men kom på stund,
Ty midnattsmörkret står på flykten redan
Och hos Bassanio väntar man på oss.
Jess. Jag stänger dörren först, förgyller mig
Med mer dukater och är hos dig straxt. (Går in).
Graz. Det Judabarnet är ett gudabarn.
Lor. Jag älskar henne ock, vid Gud, så hjertligt!
Ty hon är klok, om annars jag kan döma;
Och hon är skön, om ej min blick bedrar;
Och hon är trogen, det har hon nu visat.
Och derför, sjelf sig lik, klok, skön och trogen
Skall hon få bo uti mitt trogna hjerta.
(JESSIKA kommer ut).
Nå är du der? – God’ herrar, låt oss gå,
De andra maskerna nu vänta på oss.
(Går med JESSIKA och SALARINO).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
