Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då fins ej kraft uti Venedigs stadgar;
Jag fordrar utslag; svara! Får jag det?
Dog. Makt har jag att uppskjuta rättegången,
Om ej Bellario, den lärde doktorn,
Som jag sändt efter för att skilja tvisten,
Infinner sig i dag.
Sal. Derute står
Ett bud, nyss anländt ifrån Padua,
Med bref från doktorn.
Dog. Gif brefvet hit och kalla budet in.
Bass. Var lugn, Antonio! Friskt mod, min vän!
Juden skall få mitt kött, mitt blod, mitt allt,
Förr’n du en droppa blod för min skull mister.
Ant. Jag är en smittad vädur uti hjorden,
Och duger blott till slagt. Den svaga frukten
Är den som faller först; låt mig få falla.
Det bästa ni kan göra nu, Bassanio,
Är lefva sjelf och skrifva mig en grafskrift.
(NERISSA uppträder förklädd till en advokats skrifvare).
Dog. Ni kommer från Bellario från Padua?
Ner. Från båda, ja; Bellario helsar ödmjukt. (Lemnar dogen ett bref).
Bass. (Till SHYLOCK). Men hvarför hvässer du din
knif så ifrigt?
Shyl. Att skära vitet ur den bankruttören!
Graz. Din själ, men icke din skosula, Jude,
Är brynsten åt din knif. Men intet stål,
Ej bödelns svärd ens, hälften var så skarpt
Som ilskan i din själ. Fins ingen bön,
Som tränger till ditt innersta?
Shyl. Nej ingen,
Som du har nog förstånd att hitta på.
Graz. Förbannad du, din känslolösa hund!
Den lag är grymn, som unnar dig att lefva.
Du nästan villar bort mig från min tro
Och gör mig till Pythagorée, som antar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
